Jag har börjat få så ont i nacken o käken på sistone. Jag misstänker att jag biter ihop tänderna för ofta och alldeles för hårt. Varför jag ens biter ihop tänderna? Ingen aning, för mkt stress eller påfrestningar kanske. (Ni som har tips om hur jag ska sluta med det får gärna tipsa här.) Jag har ganska mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Samtidigt som det snurrar runt mig irl. Jag behöver verkligen en paus och bara andas. Njuta av nuet och den fina snön från fönstret.

Åhh, jag vill bort härifrån. Skita i allt o alla och bara draaaaa. Fuck you, chefen. Fuck you, körkort.

Jag sitter vid ett gatustånd med en stor, grön, nyplockad kokosnöt och en sugrör i. *Sluuurp* Mm, kall och söt kokosmjölk. Och sen kan man ta en sked och gröpa ur köttet.

Ända sedan jag var liten har mormor alltid lärt mig att man ska hjälpa sina nära och kära. Även om man inte tjänar på det eller får ett tack så ska man göra det. För man ska ta hand om varandra. Jag håller med henne. Om alla ska tänka på sig själva så blir världen ganska kallt och omänsklig.

“Jag hjälper dig och du hjälper mig.” var ju mormors motto.

Så, vad har jag gjort? Jo, jag har sprungit fram och tillbaka, ibland omvägar, för att göra andra en massa tjänster -utan ett öre eller ett tack. Det gör mig ingeting för man ska ju ta hand om “varandra”. Men ibland funderar jag verkligen på vem är det som tar hand om vem. Vem är det som får hålla tillbaka för fridens skull. Är man då snäll eller smart?

Jag har fått hålla tillbaka mycket, så mycket att det känns som en övertryck och kan när som helst explodera. Jag vet inte heller vart jag kan pysa ut all tryck. Ingen vill höra en massa gnäll och tjat i all evighet. Om jag mot all förmodan tar upp det med rätt personer så klassar de mig som egoistisk, elak, en person som kräver millimeters rättvisa. Jag vill inte bli hatad. Jag vill bli en snäll typ, en älskad typ. Men ska det innebära att man ska bli överkörd? Jag kräver inget sånt. Utan vanlig hederlig vett där mina grejer är mitt och dina grejer är ditt. Inte mina grejer är vårt och dina grejer är enbart ditt.

Ska man vara som en hök och vakta sina saker? Väga sina relationer med sina vänner och familj. Vem har jag mest nytta utav? Vem kan jag dra mest fördel från? Herregud, detta hade mormor inte sagt något om. Hon sa inte att man ska utnjyttja sina egna och samtidigt mjölka ur dem det sista som finns kvar. Hon sa inte att man ska bete som svin med pengar som enda tanke. Det var mycket saker som min mormor inte sa men som ändå händer.

Hur ska man göra för att vara snäll men inte dum? För det är vad jag känner mig just nu! Riktig korkad och dum som låter andra blåsa mig och tänka att det ordnar sig förr eller senare. Kan ni gissa vad det ironiska är? Jo, att jag istället för att vara jättearg, upprörd och förbannad, så har jag varit jätteledsen, besviken och uppgiven. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Ska jag slå näven i bordet och kräva kompensation för varenda öre, sekund och energi som jag har lagt ner – “för allas skull”?

Men vet ni vad det enda jag vill göra nu? Jo, jag vill bara slita ut mitt hjärta för det gör så jäkla in i helvets ont. Jag vill kunna samla upp alla tårar som rinner nerför kinderna i en spann och sen bara kasta på dem. Visa att det är mina sista tårar och energi som jag lägger ner på er.

Förlåt mormor, för att jag inte kan vara andra till lags längre.

Förlåt mormor, för att jag inte prioriterar andras viljor framför mina.

Förlåt mormor, för att jag från och med nu ifråga sätter allt och alla.

Förlåt mormor men från och med nu ska jag vara en riktig BITCH som bara tänker på tre saker. Jag, Mitt och Mig själv.

Härom dan fick jag en briliant idé. Jag ska fixa mitt körkort innan jag åker. Tja, när åker jag då? Typ, om två månader. Min lärare var ju lite skeptiskt när jag sa detta men menade såklart att inget är omöjligt. Jag har redan bokat in tid nästan varje dag för att köra. Resten av dan ska jag ägna mig åt teorin. Det SKA banne mig gå. Jag ska fixa skiten körkortet.

Hur det går med körandet? Tja, det går bra. Jag har fått in mjukheten o så. Lite långsam med avsökning men den biten kommer också. Sen varför min lastbils-fobi inte har släppt än, det förstår jag inte. Jag har även hittat två sidor på nätet med bra teorifrågor sen har jag även skolans databas. Mycket frågor att öva, det är bra!

Det kommer att fixa sig!

Mitt körkort kommer definitivt se snyggare ut än såhär!

*Jäkla samvete och Gudfader-skitsnack*

Jo, det är så här att, erhm, jag gillar prylar. Gärna sånt man kan pilla på. Tex mobiltelefoner eller datorer. Fördelarna med båda är att man kan surfa med det. Jo, jag är en internetnörd också. Älskar att sitta på bussen och dumsurfa. Då tycker jag att denna tävling passar mig bra. Man kan vinna valfritt Experia mobil. Det är ju alltid kul att vinna saker. En Experia x10 skulle vara perfekt till min data/mobil/internetberoende.

Vad väntar ni på?

Give it to me, baby!

Jaha, så har man varit ledig i fem dagar. Under dessa fem dagar har jag hunnit

* Gå på två restaurangmiddagar.
*Ätit en massa godis, popcorn
*Städa, diska
*Tvätta
* Skriva ett CV
* Kolla upp körskola med intensivkurs
* Och få ångest

Ja, ni läste rätt. Jag har ångest över att jag har slutat och därmed lämnat min kollega ” i sticket”. De har inte hittat nån ny personal så hon får hoppa in på mina dagar också. Vilket hon klargjorde innan att hon inte vill eller kan. Vad händer nu? Jo, hon gör det endå för annars får de ju stänga. Jag har världens ångest för det känns som hela kaoset orsakas av MIG. Fastän jag innan sommaren klargjorde att jag kommer vara borta under hösten men jag visste inte när. Fastän jag sa i augusti att jag börjat kolla på biljetter för november, bäst de rör på arslen och letar efter personal. Fastän jag sa i september att jag slutar i november men stannar kvar för att fixa mitt körkort. Vad har hänt?

Jo, chefen bad kocken att en ny kock så han kan stå kassan och servera istället. Det är lite farligt att låta en okänd person stå i kassan. Ok, han frågar och letar. Inte med hela sitt hjärta gissar jag. Under hela denna tid har jag tjatat på min kollega och chefen om de har hittat någon. “Jaja, vi tjatar på kocken redan”. Men asså, han blir ju inte påverkad av det hela. Hon blir ju det. Då kommer det blir jäklans bråk och skit. Jaja, allt detta angår ju egentligen inte mig. Jag kommer ju inte ens vara kvar.

Såå, varför har jag ångest? Jo, för i måndagskväll fick jag höra att min kollega skulle jobba ” alla dagar så länge” för de har inte hittat någon ändå. Jag blev så jäklans sur och ledsen. Och fullt utav ångest.

Fan, varför ska man ha ett samvete för? Fan, för familjeföretag som har aldrig kommunicerar med varandra.

Eller arbetslös.

Idag kunde man läsa att Jimmy Åkesson inte kommer bli inbjuden till Nobelfesten. Stiftelsen har ju sina skäl men samtidigt så tycker jag det är lite “komiskt”.

Visst är det fler som hatar dem än gillar dem. MEN vi har faktiskt röstat in dem i riksdagen. De är en del av vår riksdag. Om hela riksdan är bjuden, varför ska en person få vara utan? “De är rasister, främlingsfientliga osv osv.” tänker ni. Men blir de mindre rasistiska genom denna särbehandling? Det tror jag inte på. Däremot tror jag på att det är gratis reklam för dem. Nu ser det ut som det är de som är i underläge eftersom de blir nobbad. Det tror jag stärker deras position. Det är faktiskt värre, tycker jag.

Är det verkligen så hemsk att låta dem vara med? Vi, svenska folket, har trots allt röstat på dem. Varför då inte låta dem synas bland alla andra. Det är faktiskt då vi verkligen kan se vilka som är bra och vilka som är dåliga. Inte genom att förminska eller ignorera saker och ting.

Jag har inte gått och blivit SD-anhängare utan jag tycker det har blivit som en häxjakt. En massa personer som hängs ut i media och internet för vaddå? För att de står för det de tror på? Jag är säker på att 90% av alla som röstar på SD är inte rasistiska eller blatte-hatare, utan att de upplever en vanmakt gällande situationen kring invandrare vi har just nu. Det har varit en sådan shh-shh kring det hela och ingen vågar/kan eller vill ta tag i dessa problem. Utom en -SD. Då är det klart att många av dessa personer ser Jimmy Åkesson som ljuset i tunneln. Är inte det dags att dra fram honom i dagsljuset och låta folk se människan i dess rätta skepnad. Då kan vi se hur många som vill ställa sig bakom honom.

Alltså, om vi kan ta itu med invandringspolitiken så har SD ingen triumfkort kvar.

Detta är bara mina personliga åsikter. Helt subjektiva utan som helst politiska kunskaper.
Btw- Många anser ju att Vänsterpartiet är ett kommunistparti, varför sitter de kvar?

Jaha, igår gick förbi min kollegas hem för att lämna något som hon skulle ta med till jobbet. Jag ska ju inte jobba idag. Trodde ja´!

- Varför tar du inte med den imorgon? Mamma ska ju inte jobba förrän på kvällen, sa hennes dotter till mig.
- What? Vem sjutton sa det?
-Mamma!
- WTF?!?

Jag ringde genast till min kollega.
- Jo, men du sa att din teorilektion börjar inte förrän kl 17 så jag tänkte att det räcker om jag kommer dit kl 16, du är ju ledig på förmiddan ändå.
- Jaha, jag trodde du skulle jobba hela dan. Vi hade ju kommit överens från början att det blir mindre stressigt på det sättet och lättare att räkna ut lönen sen också.
- Tyvärr så är jag bokad på förmiddan imorgon. Jag kommer in kl 16.

Jaha, ok då! Men kom inte och fråga NÄR jag ska jobba in den denna eftermiddagen för jag tänker inte sitta på en buss i en timme för att jobba i 4 timmar och sen ta mig hem på samma sätt. Hur det blir med lönen tänker jag inte ens anstränga mig att räkna ut.

Fuck Långhelg! Tack gode gud för att det är min sista vecka. Håll tummarna för att det blir så också. En stor papegoja viskade i mitt öra om att de inte hittat nån ersättare än.

Som om det angår mig.