Vurpa på grund av lilla mig
06.11.10
Idag var jag på torget och skulle vidare med en buss. När jag gick ut såg jag bussen åka mot hållplatsen. Jag såg en dam stå där och vänta. Då betyder det att den måste stanna för att släppa på henne så jag sprang som sjutton och när jag var en meter från dörren såg jag den stängas igen och bussen började rulla. Chauffören såg mig då och stannade bussen med en tvärnit. Jag blev häpen över att han tog i så mycket för bussen rullade ju bara. När jag steg på bussen fick jag världens chock. Damen på hållplatsen hann inte sitta ner när chauffören gjorde tvärniten så hon föll pladaskt. -pga mig! Hela jag blev alldeles darrig och det gjorde så ont inombords. Jag hade världens skuldskänslor. Det var många som var på bussen och hjälpte henne. Jag slog mig ner brevid henne och frågade hur hon mådde. Jag svettades och hade sådan ångest att det var nästan intill omöjligt att sitta still. jag frågade gång på gång om hon hade ont, blödde något eller allmänt dåligt. Färden tog 15 minuter och det var den längsta kvarten i hela mitt liv. När vi väl var framme så stod jag och väntade på henne när hon gick fram och pratade med chauffören. Jag var tvungen att återigen, be henne om ursäkt för det var ju indirekt mitt fel att hon slog sig.
Usch, jag är fortfarande skakig när jag tänker på det. Hoppas damen fick bara lite blåmärken och inte hjärnskakning eller något annat.
Läs även detta
Tags: Jobbigt
