Det där med körningen…
05.29.10
Det går sakta framåt kan jag meddela. Igår har jag tagit min 3:e lektion och fröken sa faktiskt att saker och ting börja släppa. När hon sa det höll jag på att trycka ner kopplingen. Jag trodde hon menade det så jag släppte pedalen… bilen dog.
Den här gången satt hon mer tyst och lät mig tänka själv. Oh my god! Jag tror jag tänkte rätt många av dem gångerna. Hon hyperventilerade lite grand då jag svängde för mycket med ratten i samband med en sväng så bilen stod nästan på tvären i en korsning. Jag var mer blek. Nu i efterhand skyller jag på nerförsbacke.
Dagens skratt bjöd jag på när vi skulle göra en vänstersväng. Jag hade blinkat och gjort mig redo, skulle bara vänta på min tur. Jag tittade duktigt åt det håll jag skulle snart svänga. Plötsligt kom det en STOR orange LASTBIL från den vägen. Den skulle rakt fram men det brydde jag mig inte om. Jag bara stirrade på det stora monstret. Både storleken och färgen (Orange = FARA, VARNING) gjorde mig darrig. Jag förvandlades till en 3-åring och pep:
- Ska jag svänga VÄNSTER?
- aaa…
- Där den STORA LASTBILEN STÅR?
- mmm…
[jag bad till gudarna och gjorde som jag blev tillsagd]
Hon hörde paniken i min röst och började gapskratta. Hon var snäll nog att hålla för skrattet tills jag gjorde svängen innan hon kunde sitta och skratta HÖGT i FLERA minuter. Jag skrattade också. Förstod inte riktigt varför jag blev så himlans rädd för en stor, orange lastbil som stod ivägen för mig. Helt obegripligt.
Trorts små grodor på vägen så gick hela lektionen ganska bra. Mycket bättre än jag trodde eftersom jag hade världens stora ångest när jag gick ut ur dörren tidigare på dan. Vi får bara hoppas att jag slutar köra på trottoarkanter nästa lektion.
Läs även detta
Tags: Projekt K
