Iband slutar man inte att bli förvånad.

Jag jobbar på en liten thai take-away ställe här i stan. Vi har lunch på dagen och take-away på kvällen. Igår kom det in ett par för första gången. De stod och studerade menyn jättelänge. Tillslut bestämde de sig för en rätt med kyckling och en med räkor. So far so good. När jag skulle vända mig om och lämna in beställningen så utbrast hon: Åh, vårrullar!

- Kan jag få dom fast utan ris?
- Javisst kan du det! Inga problem.

Då fick jag ta en ny lapp och skriva om beställningen. Samtidigt frågade mannen i sällskapet hur mycket allting kostade. Innan jag hann svara sa kvinnan att det kostade 130kr, vilket var summan för två rätter.

- Näe, det blir 3 rätter totalt. Jag tar 65kr för vårrullarna också.
- Va? Men du sa att jag kan få det utan ris?
- Ja, det kan du få men jag måste ändå slå in det som en lunch.
- Men andra restauranger kan jag få så som snacks…
- Ja det kan du få men det blir tre rätter totalt.
…
Så fortsatte det tills hon bestämde sig för att INTE ta vårrullarna. Jag blev så chockad att jag tappade talförmågan. Sen när blev någoting gratis bara för att man har tagit bort en del av det? Det vore som jag skulle få en Big Mac gratis bara för att jag inte vill äta Pommes Frites.

Jag visste inte om jag skulle stå där och börja förklara eller bara kort och koncist poängtera att det var 3 rätter totalt. Det är väl uppenbart att det kostar även om hon använder frasen “kan jag få…”. Jag hade en sådan lust att bara ge henne svar på tal. Att det inte spelade någon roll om hon ville äta med eller utan ris. Om hon ville äta den som snacks eller till huvudrätten. Hon måste inte ens äta det, hon kunde ha det på bordet och bara glo på de frasiga, gyllenbruna mini-vårrullarna. MEN DET KOSTAR ÄNDÅ!!

Men det är oförskämd att göra så gissar jag. Så jag hade inget annat val än att bara stå där och upprepa samma sak hela tiden. och ta emot “ick service minded servitris”-stämpeln. Men det bjuder jag på, så länge de betalar.

Behöver jag nämna att det inte är första gången sånt här händer? Jag blir lika förvånad varje gång…

Läs även detta

• November 4, 2010 -- Ångesten ersätter tröttheten
• May 30, 2010 -- Fyllegubbe
• February 18, 2010 -- En påminnelse om äktenskap

Tags: Jobb, Personligt, Spy galla

Detta inlägg gjordes 26/02 2010 , 11:33 under kategorin Fröken Upp&Ner spyr galla. Följ kommentarerna mha RSS 2.0 feed. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din sida/blogg.